fredag 6 februari 2015

Sju veckor

 Och valparna har väldigt bestämda viljor. Som att de tycker att jag är GRYM och ELAK som vill hålla dem för fotografering.
Jag med två ovilliga killar…

Som tur var kom min kompis Petra hit och hjälpte mig fota. Det var faktiskt hon som hjälpte mig förra veckan också :-)
Ståbilderna blev väl inte direkt så bra idag heller, men vi försökte iaf ;-)

Arctostaphylos. Den stora lurvigaste killen som alltid vill vara ute. Igår så var han plötsligt försvunnen, både jag och gubben blev oroliga och gick runt och letade och ropade md ficklampor. Ja då kommer han sömndrucken ut från allt bråte vi har i carporten, där hade han tydligen tänkt sova i natt.
Cool med det mesta, väldigt snygg dessutom, och så lägger han öronen bakåt sådär gulligt som lapphundar gör när de vill se snälla ut och man pratar med dem. Han är väldigt jämn i utseendet, ser inga direkta svagheter än, och sedan kommer han få mor sin gyllene färger såsmåningom. Lite som en maskulin Muffy.


Adonis. Orädd, framåt och nu börjar jag se att av killarna så är nog han den busigaste, men samtidigt så är han väldigt kontaktsökande och mysig. Ja han är ju en favorit hos mig både för utseende och personlighet, kanske är det så att jag faller för vildingarna ;-) Grov på alla sätt, han har ett helt annat huvud än de andra i kullen och det kommer definitivt från Viksu, han ser fortfarande väldigt lovande ut enligt mig själv som är allt ifrån expert, möjligtvis en lite låg svansansätting.


Lilla Alchemilla. Ja om denna minsta lilla busunge finns det mycket att säga. En tjej med attityd. Vildast i kullen, men faktiskt har hon väldigt lätt att varva ner också. Hon slocknar först av alla efter lek, kanske för att hon tar ut sig så då. Väldigt lättlärd vad jag har märkt men det beror också på om de är trötta eller mätta när man skall lära dem något. Jag tror att personlighetsmässigt så är hon ganska lik Muffy. Hon är däremot den som jag har minst idé om hur hon kommer se ut som vuxen, kanske är det därför jag valde henne att sätta på foder, sedan kan jag ju inte motstå en liten mini-Muffy. Rör sig som en gudinna just nu, men så är hon ju lättare i kroppen än de andra valparna också. Väldigt "gulligt" ansikte och tyvärr något smalt huvud som hon ärvt efter mor sin.


Aconitum. Denna lilla goding. En riktig myskille, älskar också att vara ute och han och Arcto stannar gärna kvar när resten av flocken kommer in. Om de fick bestämma. Dyker i snön som ingen annan men blir så glad när man tar upp och pratar med honom. Dessutom älskar han att bli kliad på magen och hur charmigt är inte det då!? Han här och Arcto är ganska lika förutom att Arcto är lite större, men grova och kompakta med korta kroppar tycker jag att de är alla bröderna.


Anthriscus. Min mans favorit. "Den enda som är snäll" sade han häromdagen. Alla valparna gillar människor, men det finns nog ingen av dem som blir lika lycklig när man pratar med den som denna sötis. Han och Aconitum är ganska lika till sättet, även han här älskar att dyka i snön. Väldigt sött ansikte har han och kort kropp med bra vinklar, ja alla blir de spännande att följa. Jag älskar färgen på lilla Anthriscus, antagligen för att det är den färgen som är mest olik det man är van att se varje dag på Muffy.


Aquilegia. Hon här har en riktig skön personlighet. Hon älskar att bära på saker och att tugga på saker. Hon är lika cool som sina bröder, och ja, fortfarande störst. Grovt huvud har hon och grov kropp jämfört med den lilla lorten Alchemilla, och de sötaste men största öronen. Tycker fortfarande att smeknamnet Lakritstroll är gångbart på henne. Lättlärd och glad, ja det är de ju alla. Hon tycker själv att hon är ganska självgående precis som sin mor. Enligt min erfarenhet brukar de stora och små valparna jämna ut sig i en kull när de blir vuxna, men hon ärver nog sin mors lite högre mankhöjd ändå och jag gillar ju hellre något över medelstorlek än under.



Den ständigt leende Muffy fick komma med på ett hörn också.

Och Petra som hjälpte mig att fota hade med sig Ester, dotter till Sally. Så fick valparna två kvicka gårdshundar att busa med, och Sally var lycklig att få busa med en hund med samma kroppsspråk som henne.

Ester överlycklig över att få springa fritt här på vischan.

1 kommentar:

  1. Arcto og Anthriscus er mine soleklare favoritter, elsker uttrykkene på begge to! Håper de som skal ha de blir flinke til å legge ut bilder i FL-gruppene på FB, så jeg får fulgt med på de :)

    SvaraRadera